Något att tänka på
En sak jag tänkt på är min självbild, hur andra ser mig, hur mycket det skiljer sig, samt anledningen till att det blir så.
Jag ser mig själv som tjock. Jag har en mage som jag förmodligen aldrig kommer kunna göra mig av med om jag inte ligger i hårdträning ett år eller så. Förmodligen mer. Jag har stabbiga lår och vader, dock vet jag att det är något som jag har från min tid som simmare. De kroppsdelarna gör mig bombsäker på att jag är just ''tjock''.
Idag på jobbet satt jag och pratade med Elias, och berättade lite om allt jag varit med om, då han sa ''Men du behöver ju inte gå ner i vikt''. Och då slog det mig? Ser han inte mig som stor? större än normalt? Gör ingen det?
Vad är jag? Jag frågar er nu.
Det finns 4 alternativ. Smal (det vet jag att jag inte är, egentligen), kurvig, stor och tjock.
Vad ser NI mig som?
Sen anledningen till att jag ibland känner mig äcklig, otroligt tjock och bara allmänt vedervärdig är att jag älskar förnyelse. Får jag bara en ny tröja kan allt kännas bättre.
Man har visst dagar då allt är fel, så är det ju bara. Men jag har hittat små knep som iallafall hjälper mig då jag hatar mig själv och hur jag ser ut.
Men svara gärna på frågan, mina fina. Var ärliga, uppriktiga och gärna utförliga. Det skulle (på något konstigt vis) betyda otroligt mycket för mig. Att få det svart på vitt. Det kanske t.o.m kan hjälpa mig släppa all vikthets.
Smöra inte, kommentera inte ''Du är jäääättefiiiiiiiiin!<3<3<3'', osv. Konstruktiv kritik, uppmuntrande ord och ärlighet vill jag.
Kan ni ge mig det?
Jag förstår att du har funderat på ekvationen självbild-hur andra ser på dig. För det gör man, detta beteende=mkt rimligt.
Men jag tror inte att det är bra. Det här att veta hur andra ser på en. Jag har inte gått ner i vikt så som du har, men har härliga komplex över min kropp ändå. Och jag tror verkligen att det viktiga inte är hur andra ser på ditt utseende, utan hur dom ser på din insida. Det som egentligen räknas, liksom. För jag tror, att vad dom än kommenterar, så kommer du inte kunna hålla med till hundra procent.
Nu babblar jag lite men alltså. Jag tänker att det är faktiskt inte vad andra tycker som spelar roll. Det är vad du tycker. Din självbild borde inte hänga på vad andra tycker. Då förlorar man ju hela charmen med den. Ibland har man dåliga tider - inga konstigheter. Men dom bra tiderna ska väga upp för det.
Här är jag när jag är ärlig. Hoppas du kan läsa det på samma sätt som jag skrev det. OBS jag skrev det med mammaögonen/de snälla ögonen OBS
Har inte sett dig på så länge, men utav det lilla jag sett på bilder osv känns det som att du står mellan normal/lite kurvig :) Som jag faktiskt tycker är det finaste utan att smöra. Självklart är alla vältränade kändisar oftast riktigt snygga men sen är dom kändisar också... Hellre kurvor än inget!
jag svär på reinfeldts årslön Emma, att när jag träffade dig första gången var du större, om man jämförde med dina äckligt små kompisar, men du var söt, fräsch och frisk och pigg, kändes det iaf som. Men sen har man utvecklats och då har jag bara sett dig som en vacker tjej med stora bröst och lite kurvigare i rätt proportioner iallafall. nu ser du jätteliten ut och jag har inte träffat dig på ett tag så sitter o kanske oroar mig rätt mkt..men ändå. Vill inte att du tar det som smör utan jag menar helt ärligt att du har jättefin kropp, av det jag fått se ;) puss
