my ∆ brings all the hipsters to the yard, and they're like "How avant-garde"

Igår hade jag, Lina, Jennie, Oliver, Klang & Matti en grym kväll med tacos, vin och Monopoly. Det slutade med att jag hoppade i poolen med kläderna på, men även det överlevde jag.

Idag har jag städat och tvättat hela dagen. Man tänker inte på hur skitigt det blir. Man är ju knappt hemma, tycker man.
Något som även är fantastiskt bra är att jag har bokat en flygbiljett hem till Sverige. Den 26e augusti åker jag hem på semester!

Nu ska jag titta på film och vila.
Jag ska även avslöja något för er snart, håll i hatten.

Har fått en allergisk reaktion på alla myggbett vilket har gjort mig sängliggandes mest hela dagen. Det är inte okej, främst pga värmen. Det ska bli 50 grader varmt här nu under Juli. Jag dör av 30, hur ska jag klara mig om jag inte kan gå runt naken konstant?

Det finns så mycket som rör sig i mitt huvud varje dag, och har gjort sen jag satte min första fot på Cypern. Jag tänker på vad jag lämnade bakom mig, vad jag hade framför mig och vad allting betydde för mig.

Att lämna familj och vänner i praktiken var inte det jobbigaste. Det jobbigaste var att lämna alla frågor jag hade obesvarade, för att komma till ett land med tusentals frågor till, där jag inte hade någon trygghet, ingen stabil punkt.
Jag har vuxit som människa här borta. Jag har varit tvungen att se en större bild än den världsbild jag hade innan. Jag vet att jag inte har det dåligt, jag har det väldigt bra och detta är något jag kommer kunna se tillbaka på med ett leende och jag kommer framförallt kunna känna mig stolt. Över mig själv och det jobbet jag har gjort, för jag gör ett jättebra jobb här borta. Jag har på kort tid blivit en av de bästa på hela kontoret, jag har aldrig nollat på jobbet och jag försöker vara hjälpsam och trevlig hela tiden.

Men det tär på mig att inte kunna känna det jag vill, släppa ut det och försöka fånga det jag vill ha mest av allt. Det resulterar i att kroppen reagerar med migrän, feber, trötthet och mental instabilitet.
Jag har känslor jag inte vill ha och jag vill träffa människor jag inte kan träffa.

Att justera sig efter en helt annan kultur och hitta sin plats i ett land man aldrig tidigare besökt är svårt, men jag gör det bästa jag kan av tiden jag har här. Jag försöker se framåt hela tiden, det är det som gör att jag klarar mig igenom varje dag.
Jag vill inte sumpa en chans som jag kämpat så hårt för, så jag fortsätter, håller huvudet högt och försöker se det positiva i allt. Allt jag lämnade finns kvar när jag kommer hem. Jag vet inte om den här resan jag nu gör kommer påverka problemen och frågorna jag lämnade hemma någonting, men jag antar att det är någonting som återstår att se.

Jag mår bra. Tack för alla som hjälper mig igenom allting, när jag går igenom det jag går igenom.

Den när man haft migrän och sovit i princip hela dagen förutom kök och mat när man varit nästan död av hunger.
Rolig dag. Inte så himla mycket. Jag ska försöka göra något av det som är kvar, frågan är bara vad? jag åt gröt/fil & flingor till middag. Lever så glamouröst. Svårt att tro att jag tjänar typ 13 000 kr i månaden med mitt tomma kylskåp och min barskrapade ekonomi.

Jag har skaffat internet till min lägenhet. Ett steg till taget på vuxenstegen och det känns himla bra, ska ni veta.

Nu ska jag göra lite mat, sen ska jag tillbaka till jobbet.
Jag är stolt över mig själv, jag klarar allting jag vill, bara jag anstränger mig.

Som ni ser blir bloggen lidande av mitt nya liv, men det är väl ens prioriteringar. Dessutom har jag inget internet i min lägenhet än, så det är också en stor faktor av mitt bloggbortfall.

Igår firade vi midsommar med jobbet. Så himla trevligt! Just nu sitter jag hos Jennie & Jeremy. Vi har ätit bakistacos och nu tittar vi på MTV, ska väl se en film eller så är det tänkt (jag har tänkt, hehe). Sen är det hem, dusch, sova. Ungefär så.

Vad har ni för er?

Jag är härmed stolt lägenhetsägare och heltidsarbetare. Det är stort för mig. Att jag tagit mig hit helt själv. Trots folk som inte trott på mig, som trott att jag inte skulle klara det eller genomföra det. Det känns ganska skönt att kunna knäppa dem på näsan och säga ''Vad sa du, sa du?''.

Helgen har varit bra. I torsdags efter jobbet åkte jag hem och tog det lungt. Började packa och städa klart det sista. På fredagen låg jag och Oskar ute vid poolen hela förmiddagen i väntan på att min mäklare skulle bli klar med ett möte. På eftermiddagen träffade vi upp henne och jag flyttade in i min lägenhet. Just nu har jag Oskar som inneboende så han får sova på min soffa tills han hittar någonting eget.
På kvällen gick vi ut och käkade. Vi gick på en restaurang som hette Demokristos som är en traditionell grekisk restaurang där de är levande musik och dans varje kväll. Det som dock inte var speciellt grekiskt var maten. Vi beställde lasange, och fick den serverad med ris OCH pommes frites? vad hände där? Italien, asien och USA samlat på en och samma tallrik var aningen omtumlande, men lasangen (som var det enda jag åt på tallriken) smakade fantastiskt, så jag var nöjd.
Efter middagen åkte vi till Jennifer som är en arbetskompis här och förfestade. Jag drack dock bara ett glas vid då jag var så trött och fortfarande omtumlad från förra helgen då jag inte ens kom ut på bargatan för jag däckade på toaletten.

Vid 02.00 åkte jag hem till min älskade lägenhet och somnade.
Igår var jag, Jennie och Oskar i Kato Paphos för att hitta en vit midsommarklänning till våran stora fest vi ska ha på jobbet med dresscode vitt. Jag fann vad jag sökte men köpte ej. Istället köpte jag en svart byxdress på Mango. Men klänningen ska jag köpa, den också. Var lugna.

Nu sitter jag på jobbet. Jag börjar snart, så jag ska avrunda.
Puss, tills nästa gång.

Imorgon flyttar jag in i min allra första egna lägenhet! Det känns så himla stort, och jag har tagit mig hit alldeles själv. Det känns galet, och fint och bäst.


Nu ska jag ha nedstart på jobbet! Uppdaterar er om läget som nybliven lägenhetsägare imorgon.
Nu är det helg.


Ps. Saknar alla er i Sverige! ds.

Eftersom att jag umgås väldigt mycket med Jeremy och Jennie pratar jag mer och mer engelska i vardagen. Jag kan komma på mig själv med att snacka engelska med mamma eller mina svenska vänner här nere. Det är lite roligt.

Idag är jag ledig, eftersom det är nationaldagen i Sverige! Det firar vi med lägenhetsvisning, glass och poolhäng!
Hur har ni det i sverige? Hör av er, för fan!

Nu har jag ätit LCHF en vecka så idag lägger jag till träningen. Jag ska simma på siestan tre dagar i veckan, samt ta en promenad två dagar i veckan.

Nu börjar jag! Hej.

Hej! idag har jag haft basta dagen pa Cypern hittills. Jag, Jennie, Oskar och Jeremy drog till Coral Bay som ar den stora stranden har. Vattnet var aningen kallt men det ar ju bara var har an sa lange. Visst ar det jobbigt att lasa text nar jag inte kan anvanda de tre sista bokstaverna? Fuck alltsa.

Jag tog mig själv i kragen och insåg att jag måste uppdatera er om läget.
Jag har knappt någon tid över, överhuvudtaget. Men jag lever iallafall. Jag fick fast tjänst, och det känns fett.
Idag skriver jag på anställningavtal och blir kvar på Cypern ett halvår, från och med imorgon.

Annars då? Ja, jag vet inte. Det finns för mycket. Imorgon är jag ledig, så jag får skriva mer då. Ja, bra. Tack.

Idag var en bra dag. Jag mår bra här på Cypern. Jobbet går bra, vänner har jag skaffat mig. Armyjacket också. Nu ska vi ut käka och titta på Eurovision Song Contest! Ha det bäst så uppdaterar jag mig imorgon eller sådär.

Egentligen vill jag inte säga att jag flyr, men det kanske är precis det jag gör? jag menar, jag känner ingenting för någonting i sverige längre. Knappt för min mamma och pappa. Visst, jag älskar dem och det vet jag mycket väl om, men det är liksom inte mer än så?

Jag måste våga. Jag måste ta mig ur min trygga lilla bubbla som jag på något vis låst in mig i. Där kommer Cypern in. Emma för ett år sen, direkt efter studenten skulle aldrig ha vågat göra det, men vad hade jag haft att förlora? Jag hade vunnit så himla mycket.

Även om jag på något vis tror att jag behövde ta det lungt, samla mig, växa som människa för att kunna just våga.
Det är ett stort steg att ta och responsen jag får är för mig helt vrickad. Folk frågar hur jag vågar, hur jag känner?!

Ja, hur skulle ni känna om ni fick flytta till medelhavet, ha fast jobb, en topprenoverad lägenhet som väntar på mig, fast lön varje månad, bilavstånd till världens största feststad, nya fräsha upplevelser varje dag, bad i havet som standard och grekisk mat runt hörnet?



....... Ja, jag tror ni förstår vart jag vill komma.
Välkommen till mitt liv. :)))):)):):):))))