bra dag
Jag har börjat se mitt liv i lite större perspektiv än macka för macka, middag för middag, dag för dag och timme för timme.
Jag förstår att jag har varit sjuk, att jag är på bättringsvägen men inte frisk. Men det är skönt, att jag ändå känner att jag har kontroll på min egna situation, och att jag börjat få stabilitet i mitt liv med jobb, bostad, vänner, trygghet, kärlek, rutiner, kost och träning (träningen kan såklart bli betydligt bättre, men EN_SAK_I_TAGET).
Jag har mått bra på senaste tiden, bortsett från dipper som jag sett varit påväg. Men jag blir inte lika besatt av saker som jag blivit.
Jag kanske bara känner såhär nu då jag haft en bra dag, sålt bra, varit glad hela dagen och att det är helg imorgon. Men det är någonting som är skönt. Jag kommer alltid att ha en gnagande känsla i magen, den där känslan av att man är otillfreds med någonting. Någonting som aldrig riktigt kommer bli bra. Men jag lär mig leva med det, en dag i taget, sen vecka, sen månad osv.
Konstig text. Säkert helt osammanhängande osv, men whatever.
Saker som jag är tacksamma över just nu är en handfull vänner, vänner som jag vet ställer upp för mig, att jag klarar av ett jobb som tillåter mig att skapa mig ett eget liv, som tillåter mig att vara SJÄLVSTÄNDIG, att jag har så en så underbart jävla fantastisk familj, mamma, pappa, styvismamma, moster, morbror, kusiner, faster, kusinbarn osv. Personer som går igenom eld och vatten för mig och som jag gör detsamma för, livet.
tack för att jag får leva och vara lycklig mestadels av tiden.
Ransaka sig själv - världens grej
Det är någonting jag gör aldeles för sällan.
När man har vuxit upp med mycket grubblerier, dåligheter, jobbiga saker eller vad det nu kan vara tror jag att det kan vara viktigare än någonsin att nångång ibland verkligen gå på djupet, kanske t.o.m skriva upp vad man känner och en anledning till VARFÖR. Jag har blivit väldigt mycket för just ordet Varför under det senaste året. Varför mår jag såhär? varför är det såhär? varför mår jag bra? varför mår jag dåligt?
Sen går jag ett steg längre: vad har jag gjort för att påverka detta på gott eller ont?
Sen yttligare: vad kan jag göra för ett det ska bli bra/bättre?
Lär man sig detta, att strukturera upp tankar och styra dem kan man kontrollera världen. Jag lär mig fortfarande, oftast går det bra för mig men ibland så tar det stopp. Men då vet jag iallafall vart i denna ransakan det går fel, och då jobbar jag därifrån.
Jag jobbar mycket så på jobbet nu. Jag har fastnat, men jag jobbar med det varje dag och tar ett litet steg i taget. Det fungerar. Jag tacklar problem som kommer i min egna takt, aningen sakta, men det känns bra i mig, och jag börjar landa och känna mig mer stabil. Det är väldigt skönt.
Det är säkert många av er som inte förstår någonting av detta, men det är egentligen intengenting västentligt för er. Bara någonting som är viktigt för mig att notera.
Det är okej att falla på mållinjen, det är okej att göra fel, göra bort sig och inte nå ''ända dit''. På vägen samlar man på sig kunskap, man får svar på det man inte kunde innan och det gör en starkare som person. Alla nederlag är egentligen en välsignelse, tänkt när man har varit med om allt dåligt. Då finns det ingenting som kan röra en i ryggen.
hultanpremiär i sommar
Jag ska ta min Hultsfredoskuld i sommar med ett besök på Hultsfredsfestivaaaaaalen.
A$AP Rocky bah tja. Även Arctic Monkeys, Adrian Lux, Band of Horses osv. TJABBA TJENA HALLÅ VÄRD FESTIVAL.
Lite drygt att en semestervecka kommer gå åt detta, men jag ser det som värt. Självklarre.
Nu ska jag se ett avsnitt av Mentalisten, sen sova. Palla vara oansvarig, liksom.
GONATT
I ask you ''please''.
Jag har haft en överlag bra dag. Jag har varit glad, uppskattat livet och allt därimellan.
Att jag senare bröt ihop och att bägaren rann över är en annan femma. Jag känner så mycket. INUTI. Det är sällan någonting kommer ut. Inte av de som är väsentligt. Men idag blev det för mycket och allting ang. pappa och det vuxna som är jag, saker som hänt den senaste tiden och tankar kring mig själv kom ut. Låg ihopkurad på golvet och grät i mörker. Det låter som en film, men det var verklighet där ett tag. En förjävlig verklighet.
En så överjävla bra dag
Sen jag flyttade tillbaka till Sverige har så otroligt mycket hänt så himla snabbt. Jag har hunnit med ett jättebråk med nära vänner, börjat på nytt jobb, gråtit mig till sömns av ångest och skaffat lägenhet (!!).
Det är så mycket som rör runt i mitt huvud nu, och det mesta är bra.
Idag var en dag som jag kommer minnas, kategoriseras som vargadslyx. Jag fick umgås större delen av dagen med en så otroligt fin och underbar vän, fick lägenheten på kvällen och tog en lång och lycklig dusch.
Jag är glad nu, och jag känner att allting är möjligt. Struktur kan göra mig så otroligt lugn och sansad och stabil. Lägenhet, jobb, långsiktiga planer osv. På de sättet är jag nog äldre än de flesta i min ålder. Men å andra sidan, jag är inte så ung längre. Livet går allt snabbare och det är svårt att hänga med. Men jag ska, från och med nu, försöka leva i NUET. Ta tillvara på varje dag, och minnas någonting speciellt varje dag.
Idag är det:
Amanda, lägenhet &
denna.(Alex Clares platta kan vara en av de bästa 2012!!!)
Kid Cudi kan vara det bästa som hänt. Typ någonsin??!!
Jag saknar att vara brun, blond och vara supersnygg i kornblått, men jag menar, man kan ju inte få allting!! dock blir jag nog kopparfärgad när orken infinner sig. SPÄNNANDE! eller sån där supersnygg ombre, typ:
<-
sådär?? superdupersnyggt :PppPPP
:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D
Blev precis med lägga.
någonting ni inte visste
Ni som nyligen börjat läsa min blogg eller inte har läst den på två år har förmodligen snappat upp att jag pratar om pappas familj då och då. ''Ett normalt skilsmässobarn, den där Emma'', kanske ni har tänkt och inte lagt någon större vikt vid detta?
Riktigt så enkelt är det inte. Detta är någonting som sitter så djupt i mig och som aldrig riktigt kommer läka. Den här nya familjen som Magnus har skaffat sig.
När jag startade den här bloggen sa jag till mig själv, och gav mig själv ett löfte att alltid vara öppen och ärlig. Det är någonting jag tänker fortsätta vara om det inte skadar mig själv.
Den här nya familjen är någonting han skaffade sig när mamma och han skilde sig. Efter år av otrohet och svek och misär och bara kaos fick han äntligen kvinnan han älskade och visst är jag glad om alla är nöjda och glada.
Men i mig var det känslostorm. Även om jag önskade en skilsmässa då livet som vi levde var i uppror och fullkomligt fel, så är det aldrig roligt när de personerna man då älskade mest bestämmer sig för att gå skilda vägar.
Herr Westerlund bestämde sig för att flytta ifrån Sundsvall. Flyttade runt innan han tillslut slutade upp i Rätan, 4 mil utanför Vemdalen, där han började jobba som kock. Jag träffade honom rätt ofta, då jag jobbade på ett hotell 2 mil därifrån och det var frid och fröjd. Tillslut kom det ju fram att han var tillsammans med kvinnan som var källan till att jag kom på en otrohet och även deras skilsmässa. Jag var så arg den kvällen. Vi skulle träffas på hotellet. Jag minns att det var kallt ute. Jag frös och grät påväg dit. Jag vill inte träffa henne, samtidigt som jag ville träffa henne. Det var en känsla jag aldrig stött på tidigare, men det var nyttigt för mig att få sätta ett ansikte och ett intryck på kvinnan jag med all rätt avskydde just då.
Ingenting speciellt hände. Vi drack en kopp kaffe, jag och pappa pratade. Hon satt mest och observerade. Mycket förståerligt, då jag några månader tidigare skickat de hemskaste brevet jag någonsin skrivit till henne, där jag förklarade hur mycket jag i princip hatade henne, samt tackade henne för att mamma och pappas äktenskap fallit i spillror.
Inte mycket hände där under ett tag, men vi träffades när hon var uppe och hälsade på. Jag märkte hur lätt det var att prata med henne. Hur snäll hon var, och mitt hat började sakta men säkert att rinna av. Det var en befrielse, samtidigt som jag fortfarande kände att jag ville straffa henne. Det är en rätt normal känsla, eller hur?
Jag straffade henne inte. Jag var aldrig elak mot henne, för det är inte sån jag är. Jag var trevlig, aningen reserverad, tills jag fick träffa hennes barn. De ungarna förändrade allt.
Att de kommer in och inte vet någonting om det som hänt, utan lever med bilden att mamma träffat en man hon är kär i och vill leva med var någonting jag tyckte var så fint, att allt mitt hat rann av mig där och då när den tanken uppenbarade sig. Dessa ungar, (Linus & Angelica, om ni inte visste) blev de som tillslut fick mig att acceptera situationen och se det med andra ögon.
Nu, två år efter allting älskar jag dessa två som mina egna syskon, Viktoria som en extra mamma. Men dessa två små... jag saknar dem när jag inte fått träffa dem på ett tag, och även om de kan driva mig till vansinne, har de gjort ett sånt djupt avtryck i mig att jag skulle göra vad som helst för dem.
Vad jag nu tycker är tråkigt, och den egentliga anledningen till att jag öppnar och blottar mig på detta sätt är mannen i det hela. Magnus Westerlund. Pappa.
Detta är till dig:
Jag vet att jag inte alltid har varit lätt. Jag vet att jag har varit obstinat, bortskämd och jobbig. Att jag har fel och brister. Det har alla, även du. Men det jag inte förstår är att jag, ditt egna kött och blod, ska behöva gå med tankar och övertygelse om att du inte älskar mig. Jag har diskuterat detta med mamma, med vänner, med din fru. Jag kan ärligt talat, rakt från hjärtat, säga att jag utan att överdriva inte tror att du älskar mig. Du älskar inte mig. Du har inte visat kärlek på så länge jag kan minnas. Det gör ont, så ont att jag knappt kan tänka på det utan att börja gråta.
Detta kommer med tiden övergå till förakt, förstår du inte det, pappa? jag kommer inte kunna vistas i samma rum, hus, by som dig utan att bli arg och ledsen. Jag kommer inte att kunna vistas i närheten av de enda i huset du bor i som visar att jag är värd någonting. Som visar intresse i mig.
Är det verkligen rätt att jag hör av mig till VIktoria när jag undrar någonting? att det är hon som ringer mig och undrar hur det är och hur det går i livet?
Nu börjar jag bli arg. Vad är det som är så förbannat jävla svårt? är det verkligen så svårt att visa någon form av kärlek? är det verkligen rätt att jag måste BE dig säga att du älskar mig för att ens få höra det? är det rätt att jag kan räkna alla gånger du sagt det på två fingrar? är det verkligen rätt att jag ska behöva gå och känna mig oälskad och oönskad av min egna pappa? jag är till hälften du. Förstår du inte ens det?
Vad beror det på? beror det på att jag är tjock? odriven? slarvig? uppkäftig? oansvarig? inte bra nog? inte är fin nog? tro mig, jag skulle kunna göra listan hur lång som helst. Men är det verkligen rätt att jag ens har dessa tankar? tankar på varför min egna pappa inte älskar mig? varför han inte bryr sig om mig?
Tänk över detta, om du nu läser detta. När du är redo att förändra dig, bete dig som en pappa och ta ansvar för ungen du bidrog till för 21 år sen, hör av dig.
chill
Den när man kan se en bild på en snygg kille på facebook och tänka ''damn, i'd tap that''... så kommer man på att man redan har gjort det.
Hände mig nyss. Sånt är ju alltid lite bra för självkänslan sådär.
fan å skit och bara åt helvete
Någonting som jag verkligen hatar med mig själv är hur jag tänker ibland. Min tankebana skulle döda de flesta. Ena minuten är jag på världens bästa humör, top of the world och allting är guld och gröna jävla guldskogar, men en enda liten tanke kan sabba allting och det blir ett jävla limbo. Mordor utan eldar och bara grått och tristess och ångestladdat. Det är sjukt jobbigt då jag inte vet vad som egentligen sätter dessa tankar i skallen.
Senaste tankarna jag hade var idag på jobbet. ''Ska jag verkligen hålla på med detta? varför sitter jag och säljer när jag märker att all energi bara slukas och jag blir omotiverad till allt just pga av detta?!''. Det jag istället försöker tänka, som jag lärt mig av erfarenhet, speciellt på Cypern är att vända på det. Flippa steken och istället tänka ''Okej, fine. Detta är inte det jag vill göra helhjärtat. Jag vill inte vara telefonförsäljare, men vem vill egentligen vara det livet ut? jag har ett fast jobb då de flesta ungdomar i min ålder skulle döda för ens hälften av den lön jag får idag. Sluta klaga, bit ihop och sköt ditt jobb!''
Det fungerar ju inte alla gånger såklart, då hade vi inte haft ett problem att prata om, men ni förstår?
Jag klagar och gnäller på så otroligt onödiga saker. Shit, jag måste sitta och ringa jobbiga kunder en hel dag för en lön på 15 lax. Jobbigt liv.
Många av mina vänner lever på SOC och får ut dryga tre, och jag förstår att de ibland kan bli less på mig när jag gnäller på att jobbet är jobbigt. De skulle döda för ett jobb.
Men jag kan bara utgå från mig själv. Jag vet vart jag strävar och för första gången känns det grymt att faktiskt ha ett jobb där jag kan se och känna på utvecklingsmöjligheten. Att jag är så nära ger mig den där energin jag behöver oftast. But still. Onödiga tankar som jag skulle ge mycket för att få iväg.
Jag tror att jag helt enkelt behöver få lite perspektiv utifrån. Från någon jag inte känner sen innan, någon från jobbet eller liknande. Jag tror faktiskt att det är dags att en gång för alla gå och snacka med någon professionellt. Inte för att jag är störd (hah!) utan för att jag bara behöver det. Om allt. Få lite perspektiv på hur bra jag egentligen har det.
trött, less, fucked up
Har haft en mardrömsdag idag. Förbannat less, arg. Glöm och gå vidare.
Träffade Anja och fikade efter jobbet. Så himla mysigt att träffa ma prettyface igen! Nu ska jag dock vila. Powernapa och drömma om lilla Lovis (ej snusksångerskan!!).
Hejdå
Står så himla bra saker i mitt anteckningsblock. Fuck em bitches, just fuck em up nice and goooood osv
önskelista:
pinsamt
.... att gilla bruno mars??? jag menar, det finns ju liksom någon gräns någonstans, och jag känner att jag gör ett övertramp när jag offentligt kan skriva att jag verkligen _verkligen_ gillar locked out of heaven. Jag tror det har lite att göra med att den var så sjukt bra live under Victoria's Secret Fashion Show. För det var den. Beundrar att han kunde behålla lugnet och inte stå där med världens bånge när världens snyggaste kvinnor (på riktigt också, även??!) svärmar runt honom i sexiga underkläder, där ordet "sexiga" är en underdrift.
*KLICK på bildN*
leker lite
Det är så man gör! jag har saknat PhotoBooth.
ska umgås med min bästa vän hela dagen
Imorse när jag vaknade gjorde hela kroppen ont. Jag ville bara lägga mig ner i koma, sådär feberont som man bara har om man har feber. Det konstiga var dock att jag knappt hade feber. Mycket märkligt!
Har strulat med banken idag. Om checkar och lån osv, men jag hoppas att det löser sig. Jag ska dit på möte nästa måndag, så vi får se hur det ligger till då. Jag känner mig så himla vuxen. Nu är det bara en bil och lägenhet som fattas och jag är en fullfjädrad grown-up.
Hämtade även min pärla förut! Han är så fin. Jag vill bara bära med mig honom överallt.
Så mycket tycker jag om honom.
Nu ska jag bara ta det lugnt. Jag mår fortfarande dåligt, men absolut på bättringsvägen. Jag vill inte vara borta mycket från jobbet, jag tycker inte alls om det, speciellt med tanke på hur bra det gick i måndags.
Imorgon är det iallafall torsdag, så veckan har gått så himla snabbt! snart är det helg, och jag ska inte göra mycket. Jag och mamma ska gå ut på en långpromenad om det är fint väder. Synd att jag var sjuk idag för det har varit så himla fint idag. Nästan så att jag var påväg ut ändå, trotsa min ömtåliga kropp aningen.
Ska iallafall försöka ta mig ut på Birsta ikväll, jag måste köpa ett par jeans. Presentkort kan vara den bästa presenten ibland, det måste jag ju säga.
Fred ut.
Cudder is back
Jag var tvungen att gå hem idag. Hade feber och nu ligger jag med världens huvudvärk. Ska dock på en lägenhetsvisning senare, så jag tänker proppa i mig C-vitamin i hopp om någon placebo-effekt av tillfrisknande.
Imorgon kommer min nya, fina dator. Det är ett plus i min dystra vardag. Inte mycket annat. Förutom Cudder is Back.
Nu ska jag hitta någon form av ''morot'' tills jag nått mina två stora mål:
- Kundtjänst
- Vikt/träning
Ett halvår har jag satt på vikten. Samma tid på kundtjänst.
Det blir:
wild'n cuz i'm young
Har haft en grym måndag. Nu hoppas jag att dagarna fortästter såhär.
Har fått en ny favorit på jobbet vid namn Lovis. Hon är förjävla tung. Insåg det idag. Hon är en sån där jag kan slappna av med. Händer ej ofta, så när det väl händer håller jag de så nära att jag nästan kväver dem :pPPppP
Jag sålde även sju (jag vet inte om man kallar det jag säger avtal eller vad jag ska skriva, men i manus står det ursprungligen avtal, så det heter väl avtal) avtal idag, vilket är mycket bra. Det gjorde mig glad. Vet att jag kan om jag VILL, och sånt är alltid skönt att få bekräftelse på:
->
Har varit med Carro ikväll. Himla fint. Druckit kaffe, snackat om knark och lyssnar på Cudi. Ungefär så som man borde.
Nu ska jag chilla, duscha och sen ska jag sova. Nyckeln till framgång = sömn
(iallafall min framgång)
God natt och puss å cram /
fjårtiztjejN_20
true story
then you’re like wow this a great song:
so you start to get into it like this:
which turns into this:
which leads to this:
which turns into this:
and eventually you end up like this:
Löften till mig själv:
- jag lovar mig själv att ta hand om min kropp, dvs träna och äta hälsosamt.
- jag lovar mig själv att bli frisk från ätstörningarna.
- jag lovar mig själv att avstå från saker Jag vet medför en risk ang min psykiska hälsa.
- jag lovar mig själv att lägga manken till och prestera så gott det går, i alla sammanhang.
- jag lovar mig själv att ta mer ansvar.
- jag lovar mig själv att ta hjälp av andra samt låta mig själv hjälpas.
I'll be fine once I get there, I'll be good.
Helgfreeeeedaaag!!!
Jag börjar nu. På riktigt. Mitt liv ska byggas på mina drömmar, drömmar ska inte bara drömmas.
Lite poesi. Åker till Vemdalen ikväll och stannar tills på söndag. Stay sweet!
ord överflödiga
Tillökning i min lill-familj!
*lycklig*
februarilön:
Jag ska väl inte köpa Kreayshawn, direkt. Jag har nog inte råd med henne även om jag skulle betala alla livslöner för att få se ut som henne. Dock är det håret. Jag har insett under mina månader som brunett att jag trivdes sjukt bra med ombre. Att det ändå blir lite spännande, men ändå diskret om man jämför med mycket annat.
Ska även köpa tusen par jeans, tröjor och en Mac. Nu är det dags efter 5 års suktande. Köper en 15'' direkt. BRA TACK HEJ.
tisdag men det känns som [tomt]
Jag har världens konstigaste dag. Jag har varit seg och nedstämd hela dagen. Märktes på dagens resultat på jobbet som var åt helvete. Skäms när det går så dåligt för mig, ej ok.
Fick dessutom inte lägenheten jag hoppades på, så det bidrog ÄNNU mer till ett dåligt humör. Blev dessutom, för första gången, kallad oförskämd av en kund på telefon. F**K off, säger jag. Jag sköter mitt jobb.
Nej, nu ska jag duscha. Länge och hett (fritt för tolkning?!??!) och sen ska jag dö i soffan och sängen. LYKKO MEJJJJJ :''**''**'
Den med ambitioner
Det är ett ord som varit rätt främmande för mig under min uppväxt. Jag menar, visst har jag fått höra alla klyshorna ''du kan göra allt du vill!'' ''kan man så vill man!'' ''du klarar allt'', osv. Men det är aldrig någonting jag fått någon som helst vidareutveckling på, så mitt JAG KAN ALLT-tänk har aldrig riktigt satt ett frö i mig, och jag tror det är största anledningen till att jag varit väldigt oambitiös och lat i mitt liv. Jag har aldrig riktigt vetat vad jag har velat göra och hur jag tar mig dit, så jag har nöjt mig med första bästa.
Nu skedde det ju någonting för mig. Jag fick flytta iväg till Vemdalen och jobba en säsong, och efter det utomlands ett halvår för att jobba med sälj. Jag förstår nog inte ens idag hur extremt mycket det har gjort för mig. Både som person men även i yrkeslivet.
På mitt nuvarande arbete jobbar jag med sälj. Jobbet fick jag efter en vecka tillbaka i Sverige, och jag har gjort ett så bra intryck att jag just nu är mitt upp i någon form av förhandling om jobb då jag var på jobbintervju för ett annat företag.
Att jag, lilla Emma, som aldrig haft några som helst framtidsdrömmar överhuvudtaget är så bra på någonting att en chef faktiskt kämpar för att hålla mig kvar inom företaget gör mycket för jobb-självförtroendet.
Nu vet jag vad jag vill göra. Inom ett år, max 1½ ska jag vara coach. Det är mitt mål. Det känns förjävla bra att ha någonting att sträva efter. Och att det faktiskt är någonting jag vill jobba för gör det ännu bättre. Det känns bra i hjärta och hjärna. Det är det viktiga för mig. Resten är bara bullshit.
Jag vet iallafall en sak: jag är stark nog att klara av i princip vad som helst. Knivar i ryggen, arbetslöshet, personliga kriser, ätstörningar, skilsmässor och otrohetsskandaler, svek, ilska, sjukdomar, oförutsedda händelser. Allting är borta genom en klackspark. Ingenting RÖR mig. Jag vet inte om det är bra eller dåligt.
Hjärta och hjärna är så förbannat härdat, vilket är bra. Empati och sympati har jag. Även när det kanske inte ens är befogat, men någonting jag måste fundera på är: hur bra MÅR jag egentligen, djupt där inne?
hur kan klockan bara vara 17.12?!??!?!!
Jag måste ha haft världshistoriens längsta söndag? jag menar, det är ju grymt med tanke på att jag är en arbetande kvinna just nu. Men kom igen. Jag har hunnit med mer saker idag än vad jag gjorde på en vecka som arbetslös.
Fick som utlovat go-fika hos mostra och morbör. Mazariner, vaniljbullar och rånskålar med grädde. HEJ TJOCKT. Gott var det iallafall, och jag åt med god min.
Lämnade skor hos Ellie och cashade in pengar. Vem har sagt att pengar inte är lycka? så jävla fel missbedömning.
SEN, åkte vi ut på Ikea. Att gå på Ikea utan pengar är egentligen trist OM man inte är på ett mission. Det var jag idag. Jag skulle försöka hitta bra ''förvaringsmöjligheter och rätta planlösningen'' för min (FÖRHOPPNINGSVIS) nya lägga. Det är en etta på 33 kvm, så varenda millimeter är värdefull, enligt min kära mor. Men vi kommer lösa mycket genom att bygga en loftsäng och få bort alla kläd/lakan/handdukar/sko-problem genom att få ett lill-rum där under. Sen letade jag även efter en passande soffa. FOUND IT. Perfekt är den, och väldigt skön. Jag är ju en sån där tös som verkligen älskar kuddar och filtar osv, så alla som sover hemma hos mig kommer ligga i och på det mjukaste. ALLTID. Svär på min heder (HAH) och samvete (HAHA).
Såhär har jag tänkt mig:
Soffa + fotpall från IKEA. Vill verkligen ha en fotpall. För ett år sen skulle det kännas som världens mest onödiga köp, men fotpallar har växt på mig och nu älskar jag det istället. SÅ HIMLA FINT.
Sen har jag kollat runt litte på olika loft. Min första tanke gick till Hanapee's loft. Där man egentligen inte ser att det är ett loft och istället ser en stege och tänker ''jaha.... sådär kan man ju också inreda. FINT :-))))'' men sedan förstår att det förmodligen finns en liten, liten tanke med det hela. Jag vill alltså ha ett loft utan massa pinnar och onödigt trä, utan ett som bara finns där. Med en stege, såklart. Vill ju slippa Spidermansvinga mig upp varje natt, liksom:
Denna bild snodde jag faktiskt från fröken HANNIIII. Lite så jag tänkt mig under loftet, för att slippa garderober osv. Jag har klädstänger, men de i sig tar ju också upp golvplats så detta är mycket mer smidigt. SNYGGARE också.
(Förlåt om jag härmar dig, Hanapee).
Ungefär så långt har jag kommit hittills. Nu håller vi lill-tömmarna imorgon!!
piz & löv
HEJ
Så hiiiimla fin söndag. Blir helt glad i kroppen när jag ser solen osv. På riktigt. Det gör hur mycket som helst med mitt humör. Nu ska jag och mamma åka ut till mostär å morbrääää. Go-fika sista helgdagen till ära FÖRMODLIGEN. Sen lämna skor hos Ellie och sen Birsta för att komma tillrätta med min dåliga planlösning.
zya!
2011's typ bästa fest/natt/morgon
Den här kvällen och natten och morgonen var typ en av de bästa förra sommaren.
Vi drack öl, lyssnade på musik, blev jättefulla, nästan för fulla, var ute och gick, nakenbadade tidigt på morgonen vid bastun och satt på Piren och lyssnade på musik och drack mer öl.
Jag gillar att tänka tillbaka på såna saker. Såna saker som har gjort mig glad. Ger mig lite hopp om att allting, alltid, hur det än är, alltid kan bli lite bättre än vad det redan är.
När jag flyttar önskar jag mig detta plus kassar med mat:
tgis
Sovmorgon är någonting fruktansvärt överskattat enligt mig. Jag har aldrig gillat att sova bort förmiddagen, men idag gjorde jag ett undantag och det KÄNNS. Jag är pigg, kry, glad, spänd, förväntansfull osv osv osv. Inga dåliga känslor (förutom ett fruktansvärt godissug som jag ska bota med en promenad senare).
Jag missade dock melodikrysset imorse, vilket resulterade i att jag började sakna Emelie. Men snart fyller jag år, och då är hon här. Hos mig. Så det gillar jag jättemycket, minsann.
Städat idag. Packat iordning allting inför potentiell flytt osv.
Nu ska jag titta på ett avsnitt av Mentalist, äta en smörgås och sen ta en promenad. Ikväll ska jag leka kock. Lika bra det då mamma ej är skicklig i köket.
Fred.
Köpte världens tyyyyyyyngsta jacka i veckan. 150 pix på Återkommande Mode. TACK sa jag, och gick leende därifrån.
Creepfingers och ögonbryn önskar trevlig lördag.
Sånt där som fuckar upp mitt psyke
Vänner som egentligen inte är vänner, kärlek som inte går som man vill, oro, ilska pga saker man inte kan påverka, saknad när man inte kan göra någonting åt den på ett tag, känslor för personer som ej vet och som ej känner samma sak, tid, musik som sätter fingret på känslor när känslorna är jobbig, när man inte kan sluta lyssna på låtarna, när man vill så mycket men har så lite, den när man har så lite och vill ha mer, den när man aldrig blir nöjd, den när man önskar att saker var annorlunda.
Botas med:
deppa och sova samt:
impulsfärga ombre.
Det vet jag.
En övergiven sång som spelar för mig gång på gång, vill övertala mig att allting kommer ordna sig. Men inga själar lyser, och hela staden fryser och jag är fast i nått försök att att komma över. Allt det där du sa, om att du älska mig men bara måste dra.Jag ville inget hellre än att ha dig kvar, det vet du.
Årsgamla sår har på senaste tiden börjat gro i mig. Den där saknaden, rädslan, kärleken och föraktet delar en lika stor plats och huvud och hjärta skriker.
sjuk dag
Imorse när jag gick till jobbet drabbades jag av en sån fruktansvärd ångest??! världens ågren i mig, verkligen. Tankar så som ''är det verkligen detta jag ska hålla på med hela mitt liv?!?!?!'', ''varför jobbar jag med sälj?'', ''gillar jag ens det här?!'' osv, gick jag och tänkte under halvtimmen påväg ner till stan. Jag kom till jobbet och gick upp. På något vis blev jag lugn när jag satte mig och började ringa. Jag vet inte. Det känns bra att jag gör någonting jag kan och någonting som jag faktiskt är BRA på. Jag har inte riktigt greppat det. Att jag faktiskt är en hygglig säljare.
Allting flöt iallafall på, ångesten försvann och jag fortsatte som jag gjorde. Sålde en mer än igår, så på fredag hoppas jag kunna leverera budget. Skulle vara fett.
MEN, det som var sjukt idag var ett telefonsamtal jag fick om någoting JÄTTESPÄNNANDE (!!!) som kommer hända på fredag. Jag tänker inte jinxa det och berätta någonting. Inte heller någonting om ett telefonsamtal jag kommer få imorgon.
MEN, det händer saker i mitt liv. Denna förväntanskänsla är nog tammefan det bästa som finns.
... och nybakat bröd, förstås. Icke att förglömma.
bra dag idag
Även om jag är så trött att jag egentligen vill lägga mig och gråta för andra kvällen i rad kan jag se tillbaka på dagen och säga att jag kickade ass idag. Hela dagen. Promenad imorse, första säljdagen på jobbet och skickar iväg två ordrar bara sådär, MÄNDYS kycklingsallad med jordgubbssalsa till lunch och bara ännu mer kick ass.
Ni ska få höra bästa saken som hände dock!
Jag sitter ju och jobbar med premiepensionen. Det handlar om fonder osv. Ni vet, fonder som finns på banker osv. Fond i fond ect. Komplicerad historia.
Jag ringde en man. Såg att han var från dalarna, och märkte ganska snabbt att han hade väldigt mycket pengar. Jag förklarade allting som vanligt. Det jag visste, så gott det gick.
Förklarade avgiften och han sa nej. Men då var jag ju såklart tvungen att fråga honom vad han jobbade med. ''Jag är fondförvaltare på Swedbank'', säger han. YES, tänkte jag. Nu har jag gjort bort mig.
DÅ, säger han såhär ''Du ska veta en sak... jag brukar oftast lyssna på vad folk säger, om de ljuger osv, men du pratade sanning genom hela samtalet. BRA jobbat.''
jag svarade ''vill du veta en sak? detta är min första dag.''
och får svaret ''vet du vad jag tycker att du ska göra då? då ska du åka hem, korka upp en fin flaska vin och ta dig ett glas. För detta skötte du galant. Du får fem stjärnor av mig, ska du veta. Fortsätter du såhär kommer du gå långt.''
Såna samtal slår ett sälj alla dagar i veckan.
Nu ska jag plugga lite tills min tv-tid börjar. Sen ska jag gå och sova och sova mina timmar. Imorgon ska jag och mamma på yoga. Gud bevare mig.
Fuckin' misär
cryin' gif. Allt ni får.
Lägenheten jag var kär i fick jag inte, och det slutade i att all luft i princip gick ur mig och jag vaknade upp och började gråta. Konstig dag. Bra dag, första dagen på jobbet, hoppet på topp, sen fucking MISÄR på kvällen. Hade sånt craving efter choklad, men då hade jag väl fått skär ångest om jag hade ätit det, så jag lät bli. Måste ju inte spä ut känslan i dagar.
SKAFFADE OCKSÅ GIFYO
HIMLA roligt community. Hemsida. Whatever.
Nu är det dock slut på nattlivet för mig. Jag jobbar första dagen imorgon. Workin' 9 to 5. Lite så.
Jag borde sova. Önska mig lycka till så lovar jag att kötta.
GOOOOOD natt.
Ibland gör det ont
Man kan säga att mitt hjärta är delat i två. En del är en osäker tonåring som gav sitt hjärta till sin första kärlek i gymnasiet. Hög på kärlek missade hon varningssignaler och slutade upp med ett hjärta i för många bitar för att ens kunna räkna dem.
Andra delen är mer komplicerad. En kärlek som aldrig riktigt blommade ut, men som låg och vilade i en mer mogen ung kvinna. Det pågick länge. Pågår fortfarande, men motvilligt. Det är en kärlek jag inte vill kännas vid, jag vill inte ha någonting med det att göra, för ni vet lika väl som jag att obesvarad kärlek gör så ont. Så fruktansvärt ont.
Det är en kärlek som kommer finnas där. Tills det tillslut gör för ont och jag tvingar mig själv att släppa taget helt och hållet. Kan ni tänka er att detta:
''Nu är jag hemma.
Ska äta pepparkakor, se på någon film och invänta morgondagen då min kära kommer hem.
Är halv utan dig.''
kan krossa mig? totalt? Bara dessa ord? det bränner och svider och river i mig. Jag hatar det.
Nyårslöften ur dagboken:
1. Behandla andra så som jag själv vill bli behandlad
2. Bli (mer) ödmjuk
3. Lägga själ och hjärta i det jag gör, gällande allt
4. Betala igen alla lån jag har
5. Skaffa mig en Mac
6. Börja träna
7. Attenda två festivaler
8. Ta bättre vara på släkten jag har kvar
9. Göra saker som får mig själv att må så bra som det bara går
10. EJ ta skit
she don't like the lights
Calvin Klein vs. Calvin Harris
Den när mammas tåg är 2 timmar försenat från jävla Karlstad. Jag hatar när bra middagsplaner går i stöpet. Jag ska sitta här i min vintage Calvin Klein-skjorta och lyssna på Calvin Harris i min ensamhet. Dricka kaffe, kanske äta lite apelsin, kanske chilla lite i sängen med en bra bok. Ni vet, sånt man gör när man förmodligen bli hemma en fredagkväll (</3). Dock vill jag dra ut. Så jag kanske gör det. YOLO.
BÄSTA LISTAN?! enjoy.
99 saker du inte visste om mig:
1. Fullständigt namn? - Emma Josephine Westerlund
2. Exakt ålder? - Snart 21. Jag vet inte exakt hur många dagar det är.
3. Vart bor du? - Skönsberg.
4. Bor tillsammans med? - Mamma.
5. Husdjur? - Inga. Oturligt nog.
6. Färg på ditt hus? - Det är väl lite... äggskalsfärgat/beige/gult
7. När är du född? - 8 februari 1992.
9. Vilket år tar du studenten? - tog studenten 2011.
10. Något jobb? - Ja, Prognosia AB. Börjar på måndag. Like a baws.
11. När ska du sova ikväll? - När jag och mamma har pratat igenom allting som hänt.
13. Duschat idag? - Nej, men borde nog göra det snart.
14. Kramat någon idag? - Ja.
15. Pussat någon idag? - Pussade mig precis på handen, de får räcka som svar.
16. Vad har du ätit? - En macka.
17. Dagens klädsel? - Trosor och skjorta.
19. Dagens sötnos? - hmm.... Kendrick Lamar & Cudi
20. Dagens roligaste? - ingenting jätteroligt har hänt egentligen. Dagen har precis börjat för min del. Det skulle väl vara att jag hittade en gammal låt som jag inte riktigt hann nöta sönder och samman när jag hade den perioden, så den fortfarande är lika bra.
21. Har du många vänner? - Färre än jag trodde, men tillräckligt.
22. Hur många har du kysst? - ska jag vara ärlig vet jag inte.
23. Vem kramade du senast? - Oskar.
24. Haft sex? - Ja.
25. Hur många har varit otrogna med dig? - två, tydligen.
27. Har du pojk-/flickvän? - Nej.
28. Vem pratade du med i telefon senast? - Mamma.
29. Vem fick du senast sms ifrån och vad stod det? - ''Kan du plocka ihop din tvätt under dagen är du snäll! :-)'' från mor.
FAVORIT:
31. Film? Jag kan inte säga. Olika hela tiden.
32. Låt? - kolla mina Starred på sotify. Där har ni väl mina favoriter just nu.
33. Mat? - en kockdotter kan inte ha en speciell favoritmat. Men en schysst köttbit är inte fel, inte heller laxpastan på Cypern.
34. Dryck? - Cola zero.
37. Stad? - Stockholm.
38. Land? - Har ju inte varit i så många länder, men cypern ligger väl bäst till.
39. Ämne i skolan? - såhär i efterhand gillade jag verkligen samhällskunskap.
40. År? - 2011
SENASTE:
41. Personen du tänkte på? - Andreas, för jag lyssnade på en Cudi-låt.
42. Personen du kysste? - Skrev ju precis min hand.......
43. Gången du spydde? - dagen innan nyår. HAHA. Dunderfylla deluxe.
44. Gången du grät? - nyårsafton.
45. Pizzan du åt? - kycklingpizza från spice, när jag flyttat hem till sverige.
46. Gången du var i göteborg? - Aldrig varit i sveriges gladaste stad!
47. Gången du var i stockholm? - typ i början på december kanske.
48. Gången du var hög? - igår.
ANTINGEN ELLER:
51. Svart eller vitt? - Svart
52. Hund eller katt? - Alltid Molly. Så hund.
53. Ute och festa eller hemma och mysa? - Mysa blir jag numera depp av, så fest är fint med bra folk.
54. Tv-spel eller datorspel? - ingedera.
55. Singel eller upptagen? singel tills civilstatus upptagen kan uppenbara sig i en BRA kille. Annars får det vara. Lever livet tills dess, hej!
57. Lunarstorm, helgon eller playahead? - Helgon, alltid.
58. Ragga eller bli uppraggad? - Bli uppraggad. Jag är sämst på att ragga. Dock är ju jakten lite rolig också. Lite klyven där.
59. Big brother eller paradise hotel? - BB
60. Svart hår eller blont? - BRUNT och blont. Svart är förjävla svårt att tvätta ur.
61. Blåa ögon eller bruna? - Spelar ingen roll, men svagare för ljuga ögon
62. Choklad eller lakrits? - jag hatar lakris, så choklad alla gånger
63. Göteborg eller stockholm? - Sthlm
64. Högerhänt eller vänsterhänt? - Höger
65. Coca cola eller fanta? - Cola!
66. Pizza eller kebab? - Pizza
67. Randigt eller prickigt? - Randigt
68. Älska eller älskas? - Det ena är svårt utan det andra
69. Leva eller dö? - Måste ju leva för att dö så, båda
ANTAL:
70. Personer du älskar? - jag älskar min familj, jag älskar emelie, ellie och carro. Det är ungefär det.
71. Personer du hatar? - jag hatar ingen. Men jag har väl lärt mig av några stycken att livet blir bättre utan dem i det.
72. Personer som sagt att dom älskar dig? - Haha, några stycken är det väl genom åren.
73. Personer du hånglat med inom 24-timmars period? - oj... 4-5? 6 kanske? haha.
75. Festivaler du varit på/ska på detta året? - ALLA!!!
76. Gånger du haft minnesluckor? - haha, några stycken.
77. Piercingar har du? - Öronen
78. Personer du saknar just nu? - inga, direkt. mamma typ!
79. Gånger ditt hjärta brustit? - 1
VEM:
80. Vill du kyssa nu? - ingen egentligen. vill bara duscha, haha.
81. Ska du träffa imorgon? - mamma
82. Sjöng du senast för? - Haha jag vet faktiskt inte
83. Hade du senast en msnkonversation med? - använder inte msn, men facebookkonversation var det Oskar
84. Spelade du tv-spel med senast? - Iiiiingen aning. Förmodligen johan när jag var typ 12
85. Vill du ta med på en romantisk resa nu? - typ mamma! det är hon väääärd
86. Vill du kasta en sten i huvudet på? - haha, vill jag skada kommer jag väl på någonting annat än kasta sten?
87. Förtjänar att dö? - pedofiler, mördare, våldtäcktsmän
89. Vill du sova brevid inatt? - vill nog sova själv inatt
VAD:
90. Gör dig glad? - fina vänner, bra upplevelser, te, musik, alkohol (lol)
91. Gör dig ledsen? - falska människor, obesvarad kärlek, skitsnack
92. Vad vill du helst göra nu? - duscha!!
93. Önskar du att du slapp göra? - jobba. vill vara miljonär.
94. Vill du ha nu? - pengar i överflöd hade varit nice. En ny dator.
95. Önskar du dig i födelsedagspresent? - har ju blivit vuxen så jag önskar mig massa grejer till lägenheten. Vattenkokare, brödröst ect ect.
96. Längtar du till? - Tills jag har kommit in i jobbet
97. Tycker du om dina betyg? - helt okej för den oambitiösa snorungen jag var.
98. Ångrar du i ditt liv? - ångrar sällan någonting, det formar den jag är hela tiden. Alla nya val osv. Jag ångrar nog ingenting egentligen. Har haft ett bra liv hittills.
99. Är det bästa som har hänt dig? - just nu ligger Cypernupplevelsen i topp faktiskt. Bästa_någonsin.
Idag kommer mamma heeeeem!
HEJ.
Jag hade världens mest ensamma dag igår. På eftermiddagen och kvällen. Låg och tittade på Mentalist i soffan och klagade till mig själv i huvudet.
Dock kom räddningen i Oskar, så jag åkte dit vid 23. Himla fint. Sov där och nu har jag precis kommit hem.
Nu ska jag äta frukost. Lunch. Mellis. Jag vet inte exakta begreppet. Brunch kanske?
Kan vara världens bästa bild?
Klick
Den när man har tre feta räkningar som ska betalas och man freakat ut i ångest över att pengarna inte ska räcka. Man kommer undan med 45 kr. Den känslan. Ren lycka. Sen att dessutom veta av de faktum att en check väntar på att verifieras på banken på yttligare en tusenlapp.
... Sen kommer man på att pengarna ska räcka tills i slutet på februari. Då mår man. Man mår förjävla bra.
Idag har jag tre gyllene uppdrag saker på agendan:
Promenad
Person of Interest
Städa lägenheten
Ett yttligare försök
Jag är en sån där planerarmänniska. Har jag en lista skriven över saker jag ska göra känns det mycket bättre att göra det som står, då jag vet att jag får bocka av den, en sak efter den andra.
På min lista idag stod det:
- Göra frukost åt Carro
- Åka ut på Birsta
- Gå ut och gå
- Bloggdesign
- Lyssna på ett helt album
- Duscha & färga topparna
Jag har bockat av allting förutom duschen. Simpa försök med promenader och bloggdesign, men jag har kommit igång, på båda punkterna.
Jag hatar när man börjar träna igen, man har ingen motivation. Jag längtar tills jag är där jag var med kondition, motivation osv. Förjävla skönt ska ni veta.
Blogdesignen är jag tveksam till, men snart är det vår och ljust och fint, och då kommer den vara TOP NOTCH.
- Lyssna på ett helt album
- Duscha & färga topparna
Jag har bockat av allting förutom duschen. Simpa försök med promenader och bloggdesign, men jag har kommit igång, på båda punkterna.
Jag hatar när man börjar träna igen, man har ingen motivation. Jag längtar tills jag är där jag var med kondition, motivation osv. Förjävla skönt ska ni veta.
Blogdesignen är jag tveksam till, men snart är det vår och ljust och fint, och då kommer den vara TOP NOTCH.
Det sista på listan har jag inte gjort. Jag är så himla rädd för att färga topparna. Jag har en blekning kvar, och jag tyckte ombre var så tufft, så jag funderar på om jag ska slänga i färgen nu, bara göra det. Vad kan gå fel? (mycket, men säg det inte).
Albumet jag lyssnat på hela kvällen är detta. Enjoy.
Har samlat lite bilder. De kanske bara ser ut som bilder för er, men jag ska tala om för er:
Detta är när vi pyntade flaket till stundenten. En vecka när hela våran, oftast splittrade klass var ett. Det var så himla fint.
En lycklig morgon förra hösten. Joakim står i köket och kokar kaffe.
Jag och Carro på ett tåg. Påväg överallt och ingenstans.
Tre bilder från Carros studentmottagning. Vi åt litervis med jordgubbar, gjorde tusen kilo mat och satt på en brygga i kvällssolen och frös.
MANIAC
Det är alltså den andra januari. 2013. Jag trodde aldrig att jag skulle leva för att se dagen, men här är jag.
Jag har lovat mig själv att detta år ska bli ett bra. Jag har varit sjuk allt för länge, och jag vill inte vara sjuk längre. Jag vill inte gå omkring med tankar så som jag gör nu. Så därför ska jag ta tag i mig själv och mitt liv. Få BRA rutiner och inte rutiner som går ut på att jag får en guldstjärna i kanten om jag inte äter på 8 timmar.
Ut med det dåliga, in med det bra. Så enkelt som det bara går.
För att detta ska fungera måste man ju självklart ha motivation. Jag har några saker som motiverar mig nu. Jag har ett nytt jobb, förhoppningsvis lägenhet, en bra sommar att se fram emot, vårkollektion på Monki (LOL) och skola i sommar. För att få motivation till träningen som jag ska komma igång med har jag min träningstokige mor. Hon får piska mig, hon har fått lov till det. Men bara när det gäller träningen. Det andra klarar jag själv.
Det är ungefär såhär jag ska göra:
Vända min dåliga och trista inställning till träning till något positivt. Enda jag behöver är vettiga tips på hur man gör detta.
Alla som tänker beach '13 kan hänga sig. Jag bodde på Cypern ett halvår och inte fan brydde jag mig om min pitabrödsmage på stranden då, lär förmodligen inte göra det i sommar heller.
Bättre kan ni.
NU ska jag iallafall ta min första joggingtur på väldigt länge. Det kommer förmodligen resultera i en promenad, men det är iallafall bättre än ingenting.
God fortsättning. Tack och hej. In och ut.
Nyår, insikt och Cudi
En lugn nyårsafton.
Fick för ett litet tag veta lite saker som gjorde mig väldigt arg.
Ni lär ju läsa detta, känna en liten klump i magen. Ja, då vet ni nog att det handlar om er.
Detta året ska jag fortsätta ligga runt ''bara för sakens skull''. Är det såhär det ska vara klarar jag mig utan er.
Det som är bäst med att växa upp är att man lär sig vem man är. Man pallar inte vika sig för att behaga andra. Duger jag inte kan ni sticka. Ni behöver inte umgås med mig. Man lär sig hur man ska hantera saker som händer, när saker inte alltid riktigt går som man vill.
Jag har lärt mig fruktansvärt mycket i år. Dels hur jag fungerar i komplicerade situationer, hur jag klarar mig själv hundratals mil hemifrån, samt hur jag fungerar under stress & press. Jag klarar mig bra och jag pusslar ihop mitt drömliv, en bit i taget. Jag är redo för lite mer.
Jag har varit hemma i tre veckor. Jag har skaffat mig ett jobb, förmodligen en lägenhet osv. Jag vill bara knäppa alla som inte trodde att jag kunde klara någonting på näsan. Vad har ni lyckats med?
Jag ångrar ingenting. Varför ska man ångra sig egentligen? jag är den jag är, jag gör det jag vill. Har ni testat det? att leva lite? släppa lite på tyglarna och bara njuta av livet lite?
Tvåtusentretton ska bli ett bra år i mitt liv. Med jobb, plugg & yttligare PERSONLIG UTVECKLING.
Ingen ska få mig att må dåligt.
Omfamna det som får dig att må bra, njut när tillfället ges och stäng ute allting som gör ont.-
Livet är inte svårare än vad man gör det. Håll allting enkelt. Våga.